Barn förr och nu

Kerstin bor i huset där vi jobbar och har vuxit upp i närheten, och är bara lite yngre än Mary Andersson. Hon lät sig intervjuas av nyfikna och vetgiriga barn. Frågor som ”Fanns det mobiltelefoner?” blandades med frågor om hur mycket mat kostade och berättelser om hur lärare fick lov att aga barnen i skolan. Frågorna höll aldrig på att ta slut…

Vi har också fått bilder från Malmö Museers fotobank på hur det såg ut förr i området, som vi tidigare tittat på.

 

Mary Anderssons Park

Utanför vår lokal finns en parkyta som upplevs som allt annat än trygg, eller rolig för den delen. Nu kommer MKB och Malmö Stad tillsammans med Boverkets finansiering bygga om parken, och temat kommer att kretsa kring Mary Anderssons böcker.

Mary Andersson växte upp i kvarteren och har skrivit böcker om hur det var, när detta var utkanten av Malmö, och de allra fattigaste bodde här, i de så kallade barnrikehusen eller ännu värre, i nödbostäderna som kallades Hollyvood i folkmun.

Mary Andersson lever fortfarande och vi träffade henne, då vi pratade om hur parken skulle kunna planeras och hur de boende i området nu kan göras delaktiga  processen.

Resultatet!

Ca 200 elevers porträtt av varandra, som de ritat utan att lyfta pennan, pryder nu matsalsväggen på Bulltoftaskolan. Det är fantastiskt att se hur varje teckning är en individ (även om de ibland kanske mer speglar upphovspersonen än motivet).

En får titta en lång stund innan en får riktigt grepp om ”bilden”, och vi hoppas att det gör att elever och personal kan finna den intressant över tid.

Vi har lackat över målningen så att den även ska hålla praktiskt, att det ska gå att torka av om en köttbulle eller två har råkat få vingar.

Vi målar upp elevernas verk

Eftersom matsalen inte lämpar sig så bra för att eleverna ska måla själva, och eftersom vi vill använda oss av det spontana uttryck från linjeteckningarna barnen har ritat, så målar vi upp elevernas verk på matsalsväggen. På en studiedag, med hjälp av en projektor och diverse stegar och bara halvt livsfarliga arrangemang, tecknar vi deras porträtt i en linje över en hel vägg. I 11 timmar. (Fast vi lyfte pennan ibland!)